Kalejdoskop

Tredje klasses propaganda er gennemskuelig og får folk at tænke selv — “tror de jeg er helt idiot?” Den skaber sin modreaktion. Anden klasses propaganda er meget bedre, her opdager folk ikke at de er objekt for manipulation. Første klasses propganda er den mest effektive — hér er folk ikke blot uvidende om at de manipuleres, de finder situationen naturlig, nyder den, det er show og underholdning og “Guud hvår går det godt”. En sådan helt fed dag var det forleden da De forenede Staters præsident Bill Clinton kom til byen og holdt en flot tale som man siger. Dér stod de, 80.000 sommerglade danskere, dér sad de i millioner foran skærmen. Og det var en festlig dag. En stor mand var i byen, vores by, vores Danmark. Og han talte indiskutabelt elegant om venskab og kultur, om Kierkegård och Høeg, om den store lyse fremtid som hans land —...

Att förlåta någon innebär att man accepterar den som handlat felaktigt och som ångrar det. Försoning är ett klarläggande och en accept av det som hänt, ett viljesmässigt beslut om att komma vidare och se framåt. Vi kan förlåta en annan människa hans eller hennes gärningar och därmed erbjuda en ny start. Vi försonas med fakta och med den skyldige och eventuellt också med att vi själva kan ha varit en medverkande orsak till att det gick som det gick. Förlåtelse och försoning handlar emellertid inte om att glömma. Ett par av mina kväkarvänner miste för några år sedan sin son och blivande svärdotter i en bilolycka, ett resultat av en annan bilists helt oansvariga manöver. Det var viktigt för dem att träffa den människa som förvållat dem så stor smärta. Straffet i sig var inte viktigt för dem utan de sade till honom: “vi kan förlåta Dig som människa,...

Tilgivelse indebærer at man acceptere den, der har gjort forkerte ting og angrer det. Forsoning er en klarlæggelse og accept af det skete og en viljesmæssig beslutning om at komme videre og se fremad. Vi kan tilgive et andet menneske for dets gerninger og dermed give det en ny start. Vi forsones med faktum og med den skyldige og eventuelt også med at vi selv har været en medvirkende årsag til at det gik som det gik. Hverken tilgivelse eller forsoning handler om at glemme det skete. Gode venner af mig, der er kvækere, mistede for nogle år siden deres søn og kommende svigerdatter i en bilulykke som følge af en anden bilists helt uansvarlig kørsel. Det var vigtigt for dem at træffe det menneske, der havde forvoldt dem så dyb en smerte. Mens strafudmålingen var dem ligegyldig var deres budskab: “Vi kan tilgive Dig som menneske, men vi kan...

JAN ØBERGs KALEJDOSKOP1997 Dec 1997OSSEs toppmöte: Nya vägar, också på Balkan  Okt 1997Økonomien – en rod till “etniske” konflikter  Sept 1997Diana, Theresa, Turner och det civila samhället  Aug 1997Skapa din egen bild av världen!  Juli 1997Stor mand i lille land Juli 1997Försoningens tid  April 1997Det våras för FN  April 1997Väst och Kroatien vid en vändpunkt  Feb 1997Ett expanderande NATO är konfliktbevarande  Jan 1997Ickevåld i Belgrad, men sedan? 

“Vi slikker sårene og ligger lidt lavt. Vi har lært hvilke fredsbevarende operationer, vi ikke skal lade os skubbe ind i og hvilke mandater vi bør kunne kræve af medlemsstaterne. Reformer er på vej, der er en ny lederstil. Men jeg må minde Dem om at hvis USA fortsætter sin destruktive politik over for FN, så blir verden nødt til at finde på noget nyt inden fem år,” siger han og ser med et øjebliks forbitrelse ud over New York fra 37. etage som søgte han en vision dér på den anden side af smogen. Han er en af FNs vicegeneralsekretærer. Hvis FN havde den legitimitet, organisationen burde have, ville hans ord veje tungere end en stats- eller udenrigsministers. Som forbløffende mange FN-folk udstråler han kompetence, engagement og verbal præcision — forbløffende fordi der er sagt og skrevet så om “FNs inkompetence”. Cirkulerer man i det internationale opdager man snart...

“Vi repar oss, ligger lite lågt. Vi har lärt vilka typer av krig vi inte skall låta oss puffas in i. Vi vet nu vilka krav vi måste ställa på mandat och resurser från medlems-staterna, för att inte misslyckas. Reformer är på väg, det finns en ny ledarstil. Men jag måste påminna Er om att ifall USA fortsätter sin destruktiva politik gentemot FN, så kommer världen att tvingas hitta på något nytt inom fem år,” säger han och ser med ett ögonblicks förbittring ut över New York från 37 våningen som om han sökte en vision där bortom smogen. Han är en av FN:s vice generalsekreterare. Om FN hade den legitimitet organisationen borde ha, skulle hans ord väga tyngre än en stats- eller utrikesministers. Som förbluffande många FN-folk utstrålar han kompetens, engagemang och verbal precision &emdash; förbluffande därför att det har sagts och skrivits så mycket om “FN:s inkompetens”. Cirkulerar...

Idag den 13 april hålls ett ödesval i det Kroatien som förmodligen också står inför ett ledarskifte. Kommer valet att skapa förutsättningar för ett nytt Kroatien, utan nationalism och auktoritärt presidentstyre? Eller leder valet Kroatien landet än längre bort från “Europa” och från nödvändig nationella försoning efter kriget?De icke-kroatiska befolkningsgruppernas faktiska rättigheter i landet som helhet och i Östra Slavonien i synnerhet blir helt avgörande för Kroatiens möjligheter till demokratiska utveckling. Utan demokratiskt sinnelagKroatien har hittills saknat en demokratisk anda och en acceptabel politik för minoriteter och mänskliga rättigheter. Det civila samhället är svagt. Dock har Kroatien alltsedan krigsutbrottet 1991 haft Väst som beskyddare, särskilt Tyskland och USA.Många i väst har inte utan rasistiska undertoner betecknat folk på Balkan som primitiva och drivna politiska skurkar med ett “balkanskt” sinne för våld, lögn och dubbelmoral.Väst straffade den jugoslaviska och serbiska kampen mot Kroatiens självständighet &endash; men fördömde aldrig i handling den...

NATO ekspanderer. Selvom de militære udgifter årligt falder nogle få procent, så øger den ny teknologis slagkraft; atomvåbenindustriens forskere og arbejdere trues ikke af arbejdsløshed og social misére. USA alene står for et budget pågodt 250 milliarder dollar, og verdens samlede militærudgifter svarer til årsindkomsten for de 49% fattigste på jorden. Tyskland ekspanderer. Engang forstod man at et forenet Tyskland måtte være neutralt. Men Gorbatjov, der forærede Vesten Sovjetunionens og Warszawapagten opløsning i den tro at han ville få noget igen, serverede også et forenet Tyskland i NATO på en sølvbakke. Delvis atomnedrustning og det russiske forsvars sociale og militære nedrustning fulgte. Triumfalistiskt udråbte Vesten sig til den kolde krigs sejrherre. Det samlede Tysklands første markante udenrigspolitiske skridt var at splitte Jugoslavien. Bevidst om at re-militariseringen måtte gå langsomt begyndte man med infirmerier i Bosnien. Nu blir den tyske stabilitetsfremtvinger dernede mere militant — hvad der måske kan ses som...

Nato expanderar i en värld där de samlade militärutgifterna motsvarar årsinkomsten för jordens 49 procent fattigaste, skriver fredsforskaren Jan Øberg. Satsningen på Nato:s utvidgning går ut på att kämpa mot fiktiva hot och skapar exakt det man säger sig vilja undvika, ekonomisk kris, instabilitet och nya hot. Nato expanderar. De globala militära utgifterna har årligen fallit med några få procent. Men den nya teknologins slagkraft ökar. Kärnvapenindustrins forskare hotas inte av arbetslöshet. Enbart USA har en militär budget på drygt 250 miljarder dollar och världens samlade militärutgifter motsvarar årsinkomsten för de 49 procent fattigaste på klotet. Tyskland expanderar. En gång i tiden förstod man att ett förenat Tyskland måste vara neutralt. Men Gorbatjov, som gav Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning till Västvärlden i tron att han skulle få någonting i gengäld, serverade också ett förenat Tyskland till Nato på en silverbricka. Delvis kärnvapen-nedrustning följde liksom ryska försvarets sociala och militära nedrustning....

Demonstrationer, musik, gadeteater, appeller, humor, bilkorteger, telefonblokader, international sympati, brug af Internet og andre massemedier, titusinder af udholdne borgere — nogle af ikkevoldens klassiske våben er i brug. Det er første gang siden borgerkrigene brød ud. Serbien, de facto den eneste multietniske republik, blev dermed den første i hvilket det civile samfund trængte igennem. At indvider tror på at det betyder noget hvad de gør som samfundsmedborgere, at de tror på at det betyder noget at de tager standpunkter, selv kæmper for dem — og ikke blot beder en repræsentant herom — og gør det uden vold er grundforsætninger for det ægte demokrati, som forresten er på retur rundt om i verden og erstattet af demokrati som teknologi og eksportvare. Engang, men altså ikke længere, var det kontroversielt at sige at det såkaldt internationale samfund håndterede den jugoslaviske konflikt helt galt. Een årsag var troen på at konflikter blir løste...

Burundi, var är det nu det ligger? Det är nånting med Hutsier och Tutuer – eller vad de nu heter – som mördar varandra med machete-knivar, nånting med fattigdom, korruption, militärdiktatur, nöd och elände? Det hopplösa, mörka Afrika i ett bananskal, eller hur? Tja. Jag har precis varit där. Det ligger naturligtvis någonting i det. Och det finns en del orsaker till att vi inte ser mycket om landet i massmedia. En av dem är att det inte försiggår något folkmord just nu, ingen naturkatastrofer, ingen kupp. Det finns ingen misslyckad FN-mission, USA och EU har få intressen, Madeleine Halfbright har inte sagt något om det nyss, NATO:s Solana ser inte bombningar i Burundi som viktiga för firandet av alliansens 50-årsdag i april. För en tid sedan då 50 människor mördades strömmade hundratals journalister med CNN i spetsen till Burundi…men för att snabbt försvinna till Kongo där tio gånger så många...

Der skal være valg i Kroatien den 13. april. Deres resultat vil enten pege i retning af et nyt Kroatien på vej væk fra autoritært præsidentstyre og nationalisme eller bringe landet endnu længere væk fra hvad det gode selskab, der lidt uklart kaldes “Europa” og fra den nødvendige nationale forsoning. Prøvestenen herfor vil være de ikke-kroatiske folkegruppers faktiske rettigheder og mulighed i landet som helhed og i Østre Slavonien i særdeleshed. Det turde være hævet over enhver tvivl at Kroatien – ligesom resten af det Balkan, det nægter slægtskab med – savner en demokratisk ånd og acceptabel politik for minoriteter og menneskerettigheder. Det civile samfund er svagt. Den eneste forskel er at Kroatien fra krigsudbruddet i 1991 har haft Vesten, især Tyskland og USA, som beskytter. Mange i Vest har, ikke uden racistisk undertoner, betegnet folk på Balkan som primitive og drevne politiske skurke med en “balkansk” flair for vold,...