Nordic – Nordiska Artiklar

Av Gunnar Westberg Marshallöarnas utrikesminister Tony de Brum berättade vid den pågående förberedelsekommitténs möte (Prep Com) i FNs-högkvarter i New York, den 28 april till 9 maj 2014 om avtalet mot kärnvapen, NPT, i New York, om sina upplevelser av kärnvapenprov: Jag har varit vittne till kärnvapenexplosioner och mina minnen från Lipiep-atollen i norra Marshallöarna är starka. Jag bodde där som pojke under de 12 åren som kärnvapenproven pågick. Jag minns det bländande vita ljuset från Bravo-sprängningen på Bikini-atollen år 1954, tusen gånger starkare än den över Hiroshima. Marshallöarna utsattes för 67 kärnvapenprov mellan 1946 och 1958, motsvarande 1,6 Hiroshima-sprängningar varje dag I tolv år. Följderna finns kvar hos oss som en börda som ingen nation, ingen befolkning, skulle behöva bära. Marshallöarna förvaltades vid tiden för kärnvapensprängningarna av USA under FN-mandat. Nu är landet självständigt med namnet Republiken Marshallöarna, som omfattar ett stort antal öar med en befolkning av totalt...

Av Jan Öberg Dr.hc., direktör för TFF 4 maj 2014 Eliten i Sverige är mer lojal mot Nato, USA och EU än mot sitt folk • Under de senaste 25-30 åren har Sveriges militära, säkerhets- och utrikespolitiska elit vridit Sveriges politik 180 grader. • Dessa grundläggande förändringar inleddes av den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson och utrikesminister Anna Lindh och har genomförts praktiskt taget utan offentlig debatt. • Omsvängningen till interventionism, militarism och USA/Nato på alla områden har planerats gradvis, i smyg och ohederligt – kort sagt på ett sätt som är ovärdigt en demokrati. • Denna elit är mer lojal mot Bryssel och Washington än mot svenskarna. • Om din bild av Sverige är att det är ett progressivt, förnyande och fredsfrämjande land med global inställning som försvarar folkrätten så är den – tråkigt nog – föråldrad. Hur Sverige har förändrats Sverige är inte längre neutralt och det är...

Till Nobelstiftelsen, Stockholm Att. Lars Heikensten, VD Tack för ert brev den 15 januari. Det är alltid glädjande att bli tagen på allvar och få ett svar från en aktad institution. Och vi noterar med tillfredsställelse att ”Nobelstiftelsen välkomnar denna levande debatt och ser positivt på att den fortsätter.” Det är bl a därför vi återigen skriver till er. Vi är som aktiv fredsrörelse huvudsakligen intresserade av och insatta i just villkoren för Nobels fredspris. Och som vi nyligen skrev till er är vi inte alls tillfreds med den norska priskommitténs grad av respekt för Nobels testamente och dess konkreta villkor för valet av pristagare. Den norska kommittén hyser knappast någon respekt alls för Nobels anvisningar, trots deras tydlighet. Allmänt gäller ju att belöna aktiviteter ”under det förlupna året”. För att ta exemplet Obama, hade han under det året genomfört en presidentvalskampanj med de därtill hörande rundhänta löften och överord...

Af Claus Kold Reguleringerne af krigens vold finder man overordnet beskrevet i FN Pagten, Menneskerettighedserklæringerne og mere konkret i den Den Humanitære Folkeret, som består af fire konventioner og tre tillægsprotokoller. Det er et område, hvor logik, politik og jura flyder sammen om at definere og forstå, hvad der sker på slagmarken. Retssubjektet i krig er ikke mennesker, men stater, der agerer politisk i et vilkårligt horisontalt forhold til andre stater. Stater fortolker omverden og handler på baggrund af forskellige kulturer, religioner, sprog, retstraditioner, økonomier og styreformer. Det kommer der mange misforståelser og konflikter ud af. Problemet med disse reguleringer er – og det kommer næppe som nogen overraskelse – at de historisk sjældent overholdes. En del af krigens logik er, at hvis en stat er truet på livet, så kæmper den for sin overlevelse med de redskaber og våben, den har. Hvis den og dens ledere nedkæmpes og dør,...

De svenska stridsflygplan som sattes in i Libyen borde användas till att också angripa mål på marken i offensiv krigföring. Det tyckte Folkpartiets militante ledare Jan Björklund, när den svenska insatsen i Libyen diskuterades i mars 2011. Så blev det dessbättre inte. Men Sverige deltog, med brett parlamentariskt stöd, i ett krig som efteråt alltför lite har ifrågasatts. Sverige svarade för en fjärdedel av flygspaningen för att lokalisera bombmål. Kriget kallades ”humanitär intervention” och genomfördes av Nato med stöd av FN-resolution nummer 1 973. Men i själva verket var det inget annat än ett traditionellt kolonialkrig, sammanfattar den norske fredsforskaren Ola Tunander i sin bok Libyenkrigets geopolitik, som är en svidande genomgång av krigets förutsättningar och konsekvenser. Det här är en bok som politiker som Björklund och Bildt borde läsa. Om de gör det tvivlar jag på att de kommer att sova gott efteråt.

Af Jan Øberg I begyndelsen af maj begynder konkurrencen om 15 millioner kroner til udvikling af fredsforskning i Danmark. Enhedslisten og andre pressede på for at få nogle penge så der kunne skabes alternativer til den dansk militær interventionspolitik. Baggrunden var desuden at Danmark jo er en hvid plet på fredsforskningens verdenskort.

Af Jan Øberg Et initiativ til grundlæggende forandring af Danmarks udenrigs- og sikkerhedspolitik Motivering, formål og debatvejledning Danmark for Fred med Fredelige Midler Oprettet 14 February 2012 1) Dansk udenrigspolitik er blevet altfor voldsbetonet I de sidste 20 år er dansk sikkerheds- og udenrigspolitik blevet orienteret mod voldsanvendelse i en grad, som vi både forundres og forstemmes over. Vi bombede i Jugoslavien i 1999, vi er i Afghanistan til ingen synlig nytte, vi var med endnu en folkeretsstridig krig mod Irak og optrådte som besættelsesmagt i 4 år og senest har hvert eneste medlem af Folketinget stemt for at Danmark deltog i bombningen af Libyen. En ny international opinionsundersøgelse viser at 37% af danskerne synes man skal bombe anlæg i Iran og 27% at der er brug for en troppeinvasion. Hvad er det for mentalitet og psykologi, hvad er det for viden denne militante opinion bygger på? 2) Alle partier...

– och om likheterna mellan stater och människor i fängelse 21 år gammal åkte jag till USA för att jobba som au pair. Väl på plats flyttade jag in hos en rik familj i New Jersey för att under ett år ta hand om deras barn. I denna familj med två vuxna och tre barn hade de fyra bilar och sju TV-apparater. De hade ett materiellt överflöd men brist på kärlek. Elaka ord om varandra utdelades ofta i familjen, väldigt sällan ömhetsbetygelser. “Vi måste snabbt börja gå från ett tingorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle” sa Martin Luther King i ett tal. ”När maskiner och datorer, vinstmotiv och äganderättigheter, anses vara viktigare än människor då kan vi inte övervinna de tre enorma problemen: rasism, materialism och militarism.”

EU förbjuder all oljeimport från Iran, och Iran hotar med att som svar blockera all trafik av olja genom Hormuzsundet. Till TT uttrycker utrikesminister Carl Bildt viss skepsis inför beslutet, risken är att vi ”glider in i en konfrontation som ytterst kan sluta i krig – och dit vill ingen”. På sin blogg Alla dessa dagar är Bildt ännu mera kritisk till sanktionerna, som han menar möjligen kan påverka Irans ekonomi men knappast landets politik. Men varför deltar Sverige då i beslutet??

For et par måneder siden erklærede den islandske præsident at folketinget, Det Hvide Hus og traditionelle magtinstanser næsten er blevet et ”side show” i forhold til sociale medier. Ligeså stille bevæger vi os væk fra nationalstaten som den suveræne magtinstans til globale netværk i forskellige udformninger. Med andre ord er det folk som dig og mig, der har ansvar for, hvor verden bevæger sig hen. Men hvilke værdier skal vi handle efter i denne nye verdensorden?