TFF PressInfo

Icke-spridningsavtalet ifrån 1970 är mittpunkten i de internationella försöken att kontrollera spridningen av kärnvapen. Eftersom avtalet behandlar avrustning såväl som icke-spridning gavs det måhända fel namn när det skapades. Centralt i Ickespridningsavtalets står överenskommelsen mellan de stater som innehar kärnvapen och de stater som inte förfogar över dem. Enkelt uttryckt säger avtalet att kärnvapenstater ska fullfölja avrustningen av sina kärnvapenarsenaler och, som quid pro quo, samtycker icke-kärnvapenstater till att inte anskaffa dem. Denna överenskommelse, eller förhandling, som bestämmer kursen som avtalets parter skall efterfölja gällande kärnvapen, är den viktigaste aspekten av Icke-spridningsavtalet. Den är dock den minst förstådda, speciellt av amerikanska medborgare. Sorliga fakta o dubbelmoral Det är ett sorgligt faktum att från avtalets början har kärnvapenstaterna visat ringa benägenhet att fullfölja sin del av avtalet. Så sent som år 2000 enades kärnvapenstaterna om 13 praktiska steg för att uppnå avrustning. Deras resultat är nästan ett fullständigt misslyckande, inte för...

På engelsk her  Ikke-spredningsaftalen, som trådte i kraft i 1970, er det centrale element i de internationale anstrengelser for at kontrollere spredningen af kernevåben. Måske fik aftalen et forkert navn ved sin dannelse, for aftalen handler både om kernevåbennedrustning og om ikke-spredning. I sin kerne er aftalen en handel mellem de stater, der har kernevåben og de, der ikke har. Handelen er, enkelt udtrykt, at kernevåbenstaterne accepterer en total afrustning af deres kernevåbenarsenaler, mens de stater, der ikke har kernevåben accepterer ikke at skaffe sig dem. Denne aftale eller handel mellem aftalens parter, der angiver den kurs, de hver for sig vil følge med hensyn til kernevåben, er aftalens vigtigste del. Den er imidlertid også den del, som amerikanske borgere dårligst forstår. Den sørgelige kendsgerning er, at fra første færd har kernevåbenstaterne vist ringe tilbøjelighed til at opfylde deres del af aftalen. Så sent som i 2000 kom kernevåbenstaterne overens...

In Danish here In Swedish here The Non-Proliferation Treaty, which entered into force in 1970, is the centerpiece of international efforts to control the spread of nuclear weapons. Perhaps the treaty was given the wrong name when it was created because the treaty is about nuclear disarmament as well as non-proliferation. At the heart of the treaty is a deal between those states that possess nuclear weapons and those that do not. The deal, simply put, is that the nuclear weapons states agree to the complete disarmament of their nuclear arsenals, while the non-nuclear weapon states agree not to acquire nuclear weapons. This agreement, or bargain, between the parties to the treaty, setting forth the course of action each will pursue with regard to nuclear weapons, is the most important aspect of the treaty. It is, however, the least understood, particularly by American citizens. The sad fact is that from...

 In Danish here In Swedish here The Non-Proliferation Treaty, which entered into force in 1970, is the centerpiece of international efforts to control the spread of nuclear weapons. Perhaps the treaty was given the wrong name when it was created because the treaty is about nuclear disarmament as well as non-proliferation. At the heart of the treaty is a deal between those states that possess nuclear weapons and those that do not. The deal, simply put, is that the nuclear weapons states agree to the complete disarmament of their nuclear arsenals, while the non-nuclear weapon states agree not to acquire nuclear weapons. This agreement, or bargain, between the parties to the treaty, setting forth the course of action each will pursue with regard to nuclear weapons, is the most important aspect of the treaty. It is, however, the least understood, particularly by American citizens. The sad fact is that from...

Icke-spridningsavtalet ifrån 1970 är mittpunkten i de internationella försöken att kontrollera spridningen av kärnvapen. Eftersom avtalet behandlar avrustning såväl som icke-spridning gavs det måhända fel namn när det skapades. Centralt i Ickespridningsavtalets står överenskommelsen mellan de stater som innehar kärnvapen och de stater som inte förfogar över dem. Enkelt uttryckt säger avtalet att kärnvapenstater ska fullfölja avrustningen av sina kärnvapenarsenaler och, som quid pro quo, samtycker icke-kärnvapenstater till att inte anskaffa dem. Denna överenskommelse, eller förhandling, som bestämmer kursen som avtalets parter skall efterfölja gällande kärnvapen, är den viktigaste aspekten av Icke-spridningsavtalet. Den är dock den minst förstådda, speciellt av amerikanska medborgare. Sorliga fakta o dubbelmoral Det är ett sorgligt faktum att från avtalets början har kärnvapenstaterna visat ringa benägenhet att fullfölja sin del av avtalet. Så sent som år 2000 enades kärnvapenstaterna om 13 praktiska steg för att uppnå avrustning. Deras resultat är nästan ett fullständigt misslyckande, inte för...

Den 12-13 januar 2004 blev der afholdt en donorkonferens for Burundi i Bryssel, arrangeret af Burundis og Belgiens regeringer og FNs Udviklingsprogram, UNDP. Der er uendeligt meget på spil for de 7 millioner mennesker. Se iøvrigt mere om landet og TFFs engagement i landet under TFF’s Burundi Forum. Forestil dig et øjeblik at politik handler om godhed og gavmildhed. Hvor kunne nogle få millioner dollars i ulandshjælp og nogle få private hjælpeorganisationer – med garanti – vinde hjerterne hos nogle ekstremt fattige millioner mennesker som ønsker fred og som allerede arbejder hårdt for at opnå den efter 10 års krig og folkemord? Svaret er Burundi, det hjerteformede land i hjertet af Afrika. Burundi giver en positiv historie fra Afrika. Men hvad ved verden om Burundi, dets problemer og kampe? Her er de basale kendsgerninger. Burundis brutale virkelighed Burundis befolkning er på ca. 7 millioner og det er nummer 171 af...

A donors’ conference, co-sponsered by the Burundian government, the Belgian government and UNDP will be held in Brussels January 12-13, 2004. This PressInfo offers a perspective on its urgency. See also TFF’s new Burundi Forum. Imagine for a moment that politics is about goodness and generosity. Where could a few million dollars of government aid and a few civil society organisations – guaranteed – win the hearts of extremely poor millions who want peace and already work hard to achieve it after 10 years of war and genocide? The answer is Burundi, the heart-shaped country in the heart of Africa. Burundi makes a good story from Africa. But what does the world know about Burundi, its problems and struggles? Burundi’s tough reality Here are the basic facts. Burundi’s population is about 7 million and it is number 171 out of the 175 countries on the UNDP’s human development index. Their...

Den 12-13 januari 2004 pågår en donorkonferens för Burundi i Bryssel, arrangerad av Burundis och Belgiens regeringar och FN:s Utvecklingsprogram, UNDP. Så här mycket är på spel för 7 miljoner människor. Se i övrigt mycket mer om landet och TFF:s engagemang i landets fredsprocess i nya TFF’s Burundi Forum. Tänk er ett ögonblick att politik handlar om godhet och generositet. Var skulle några miljoner dollar i regeringsbistånd och några organisationer från det civila samhället – garanterat – kunna tala direkt till hjärtat hos miljoner ytterst fattiga människor som vill ha fred och som redan arbetar hårt för att uppnå detta efter tio år av krig och folkmord? Svaret är i Burundi, det hjärtformade landet i hjärtat av Afrika. Burundi kan bli en bra tidningsstory från Afrika. Men vad vet världen om Burundi, dess problem och dess strider? Här är grundfakta. Burundis brutala verklighet Burundi har en befolkning på ungefär sju...

A donors’ conference, co-sponsered by the Burundian government, the Belgian government and UNDP will be held in Brussels January 12-13, 2004. This PressInfo offers a perspective on its urgency. See also TFF’s new Burundi Forum. Imagine for a moment that politics is about goodness and generosity. Where could a few million dollars of government aid and a few civil society organisations – guaranteed – win the hearts of extremely poor millions who want peace and already work hard to achieve it after 10 years of war and genocide? The answer is Burundi, the heart-shaped country in the heart of Africa. Burundi makes a good story from Africa. But what does the world know about Burundi, its problems and struggles? Burundi’s tough reality Here are the basic facts. Burundi’s population is about 7 million and it is number 171 out of the 175 countries on the UNDP’s human development index. Their life...

LONDON – Europe doesn’t figure much in the Democratic primaries any more than it does in the White House. Perhaps it is understandable why France, Germany and Belgium, and to some extent, Britain, are pushing hard for Europe to have its own defense identity. NATO is too dominated by American decision making, so the argument runs, and Europe needs not only the freedom to deal with what it perceives as a crisis without having to win Washington’s support but if it is to be a mature political entity it needs its own military establishment and command and control. Only when it has its own significant military might will America treat Europe with the respect and attention it deserves. Besides without a sense of forward momentum in the European idea the U.S. will have increasing success in its apparent policy of divide and rule. But what exactly would Europe gain? And...

Högt uppsatta Kosovo-albaner och Serber från Belgrad möttes ansikte till ansikte 14. oktober 2003 i Wien. Det var ett historiskt möte i mer än en betydelse. För alla som är engagerade i konflikthantering och fredsbyggande innebär det en möjlighet att reflektera över mötets filosofi, metoder och politik. Gjorde det såkallade internationella samhället rätt? Har institutionerna lärt sig det man borde? Finns det paralleller mellan Kosovo, Afghanistan och Irak som vi bör diskustera självkritiskt, snarare än att helt enkelt lägga skulden på parterna? Dialog är bra, men bombningarna 1999 har förhärdat alla. Det är första gången sedan NATO:s krig mot Jugoslavien i 1999 att serber och albaner möts på detta sätt. Visserligen är detta, med några få undantag, det första försöket till regelrätta förhandlingar sedan allt började i slutet av 1980-talet. Som i Irak, hindrades de viktigaste parter från att träffas. Med tiden har hökarna tagit över scenen och nu finns...

Den 14. oktober mødtes kosovo-albanere og serbere fra Beograd på højt niveau i Wien. Det var et historisk møde i mere end en forstand. Det åbner mulighed for at reflektere over filosofien, metoderne og politikken for tidens konflikthåndtering. Gjorde det såkaldte internationale samfund det rette ? Har man lært tilstrækkeligt på institutions- og organisationsniveau ? Er der paralleller mellem Kosovo, Afghanistan og Irak som vi skulle diskutere selvkritisk i stedet for simpelthen at skyde skylden på parterne ? Det er godt med dialog, men bombningen i 1999 har gjort alles synspunkter og holdninger mere kompromisløse og uforsonlige end de var før. Det er første gang siden NATO’s krig mod Jugoslavien i 1999 at serbere og albanere har mødtes på denne måde. Faktisk er det med få undtagelser det første forsøg på reelle forhandlinger siden det hele begyndte i de sene 1980ere. På næsten samme måde som vi har set det...