Nordic Region

Ola & Erni FriholtTFF Associerade & Fredsrörelsen på Orust 26:e augusti, 2020 I vår publikation från 2019 kommenterades broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”, som sändes till de svenska hushållen hösten 2018 från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Dess innehåll är chockerande ytligt. Vår kommentar utgick från den aktuella verkligheten och dess krav på dramatiska förändringar i samhällsutvecklingen. I föreliggande skrift ”Värdland. Del II av ”Krisen pågår – Vad gör vi?” behandlar vi det tekniskt utvecklade samhällets sårbarhet och omöjligheten att skydda det med militära medel. Alternativ finns. De kräver att vi genomskådar de rådande föreställningarna om militära hot mot Östersjöområdet. Dessa formas och propageras av egenintressen hos västvärldens maktgrupperingar och hindrar en fredlig utveckling såväl som välfärds-, miljö- och klimatinsatser. När detta skrevs var coronaepidemin ännu inte en europeisk angelägenhet. De insikter om säkerhet som nu uppstår stärker vår bild av vad säkerhetspolitik bör vara. Nu finns tillfälle...

Erni & Ola FriholtTFF Associerade och Fredsrörelsen på Orust 26:e augusti 2020 Obesvärat av coronatidens bromskrafter ökar historiens tåg farten. Vi märker i våra kupéer hur det förbisusande landskapet ändrar karaktär, med torra brandhärjade slätter och skogar, avlösta av slagregn och översvämningar under en blixtrande mörk himmel. I skrivande stund står en tredjedel av Bangladesh under vatten, ett land med 150 miljoner invånare. Människor på flykt söker skydd där de kan, här och där undsatta av stater som samarbetar för allas säkerhet. Samtidigt rapporterar den holländske journalisten Geert Mak om hatfyllda utfall från USAs ledande militärer, som pekar ut de skyldiga i Ryssland, Mellanöstern och allra mest Kina. Han talar om vikten av att hålla samman ett insiktsfullt, fredligt EU som motor i en utveckling i fred och samarbete. Vi sitter alla i historiens framrusande tåg, en del med gardinerna fördragna i hopp om att kunna stiga av i en...

Artiklen i Politiken den 9. maj 2020. Dette er en analyse af denne artikel fra Politiken den 9. maj 2020, som er skrevet af Latinamerika-korrespondent Anne M. Sørensen: ”To fantaster bag kupforsøg i Venezuela” (artiklen har en anden overskrift online end på papir): Artiklen i Politiken handler om Venezuela, men min analyse tager udgangspunkt i en artikel om Venezuela blot for at illustrere, hvordan medierne dækker udlandsstof fra et land som Venezuela, vi ikke længere hører så meget om. Hvilke ord og betegnelser anvendes i dækningen? Formår et medie som Politiken at perspektivere nyheder om Venezuela, så de bliver væsentlige og sat i en dansk indenrigspolitiks kontekst? Og formår artiklen at være kritisk overfor egne magthavere, som for et år siden var dybt interesseret og involveret i Venezuela? Min analyse kan forhåbentlig bidrage til en større bevidsthed om, hvordan de danske medier dækker udlandsstoffet og ikke altid formår at levere objektiv, perspektivrig...

Jesper Munk Jakobsen 6. maj 2020 COVID19 har udviklet sig til en krig mellem Vesten og Kina om en fortælling. Hvem kan tildeles skylden, så man selv kan gå fri? Kina bliver i den her tid anklaget for mere end normalt at udføre misinformationskampaner. Senest er der kommet en beskyldning fra EU, og nu skulle Kina ifølge DR også have forsøgt at påvirke EU’s kritik af Kina: Har Kina presset EU til at bløde op på kritik? Nu vil parlamentet have svar Artiklen baserer sig på en rapport fra EU på euvsdisinfo.eu, som mener at dokumentere, at Kina og Rusland spreder misinformation. En umiddelbar og enkel konklusion, som de danske medier gerne videreformidler. Jeg mener dog, at medierne ofte forsømmer at foretage nogle refleksioner og mellemregninger, inden at de videreformidler en påstand om spredning af misinformation fra de demokratiske statsinstitutioner, som faktisk er deres opgave at kontrollere. Jeg vil derfor...

“Uanset om man tror, at Assad står bag angrebet eller ej, er det journalisternes opgave at være kritiske over for egne magthaveres beslutningsgrundlag.” Det skrev jeg i Ræson den 20. april 2018 i forbindelse med at Assad og den syriske regering blev beskyldt for at udføre et giftangreb mod sin egen befolkning i byen Douma. Danmark, med tidligere udenrigsminister Anders Samuelsen i spidsen, støttede op om et amerikansk missilangreb mod Syrien på den baggrund, inden vi nåede at tag en offentlig debat om det i det danske demokrati. Hvordan vidste den danske regering, at Syriens regering stod bag? Hvorfor venter Danmark ikke med at støtte op om et missilangreb og fordømme den syriske regering, før der har været en undersøgelse? Er missilangreb en konstruktiv måde at “svare igen” på? Hvordan er Danmarks erfaring med at løse problemer i Mellemøsten ved at affyre missiler? Takket være de – dovne – danske...

By Jan Oberg November 7, 2019 2019 Introduction The text below is 27 years old, written from 1992. It was the last chapter in a book edited by Jan Oberg, Nordic Security In the 1990s. Options In The Changing Europe (Pinter Publishers & TFF, London/Lund, 1992, 325 pages). In other words, it was written shortly after the euphoria/Europhoria created by the fall of the Berlin Wall on November 9, 1989, and the revolutionary changes in the Eastern system that ended with the dissolution of the Soviet Union on December 26, 1991. A group of international scholars had been gathered by TFF to create this project through extensive discussion and then put it all into book form. They were Håkan Wiberg, Ole Wæver, Pertti Joenniemi, Barry Buzan, Johan Galtung, Clive Archer, Jyrki Käkönen, Sverre Lodgaard and, as mentioned, Jan Oberg. You may read more about it on Goodreads – where you...

Intro Below please find a letter I wrote more than 3 months ago to the Nordic bank, Nordea – present in roughtly 20 countries around the world. Since then, I have been waiting for an answer, but none has arrived. I believe it should have been possible for Chairman of the Nordea board, Mr Thorbjörn Magnusson, to have responded by now. As this is not the case and I have no reason to expect an answer will arrive from him, I hereby make the matter be known to a wider circle of people. Should anybody in the Swedish/Nordic press be willing to take it up, it would be good. But I also do not expect that given the political correctness practised, not the least around the issue of Iran and the primary and secondary sanctions imposed by the United States on Iran and on everybody else, Europe in particular. PS...

Trump besøger Danmark, og verdens økonomiske og militære supermagt har haft travlt over sommeren med at håndtere konflikter med Kina, Rusland, Iran, Sverige og Tyrkiet. For USA er altid en af parterne i verdens konflikter, og måske vi skulle tale med den amerikanske præsident om netop det?   Onsdag den 31. juli 2019 kunne man læse i de danske medier, at den amerikanske præsident Donald Trump og hans kone Melania Trump besøger Danmark den 2-3. september 2019. Det er en stor nyhed, for det sker kun sjældent, at verdens muligvis mægtigste menneske besøger Danmark. I juli 1997 holdt Bill Clinton tale på Kongens Nytorv i København foran 80.000 mennesker, hvor han takkede Danmark for deltagelsen i krigen i Bosnien. I juli 2005 kom George W. Bush og besøgte Anders Fogh, der sammen to år forinden havde kastet deres nationer ind i Irak-krigen uden FN-mandat. I 2009 kom Barack Obama forbi...

Forsvaret er sandsynligvis ikke det emne, som interesserer dig mest ved folketingsvalget. Det er du heller ikke ene om, for hverken de danske medier eller danske politikere har bidraget til en offentlig debat om Danmarks forhold til forsvar, krig og fred. Ser man på dr.dk, hvor Detektor har lavet en oversigt over partiernes medieomtale og hvilke emner, de har talt om, rammer kategorien, som DR har døbt ”forsvaret,” bunden. Ud af 5252 artikler har en folketingskandidat 52 gange svarende til ca. 1 pct., talt om forsvaret i valgkampens første uge frem til den 11. maj 2019. De populærest emner var EU, hvilket naturligvis hang sammen med valget til Europa-Parlamentet. Udlændinge naturligvis, takket være de danske medier og politiske modstanderes modproduktive kamp mod Stram Kurs. Klimaet som er den nye darling, som breder sig fra Liberal Alliance til Enhedslisten og så velfærd i form af pension, sundhed og daginstitutioner. Men et...

Av Erni & Ola FriholtTFF Associerade 6:e april 2019 2018 sände Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en broschyr till Sveriges invånare. Den heter ”Om krisen eller kriget kommer”, och inleds med rubriken ”Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?” På nio punkter visas akut vattenbrist, el-brist, matbrist, drivmedelsbrist, icke-fungerande data, betalkort, transporter och slutligen brist på medicinsk behandling. Och svaret på denna utmålade kris är att hamstra viktiga livsmedel, kontanter, vatten och energi. Dessutom manas vi vara vaksamma mot falsk information och terrorattentat. Och om kriget kommer manas vi att inte ge upp. Detta är de förberedelser som rekommenderas av Sveriges högsta myndighet för vårt skydd. Vi får anta att detta skydd kompletteras av och inordnas i det militära försvaret. Allt är som förut Det är inte fel att vara förberedd för hårdare tider. Men det har stor betydelse hur de befarade tiderna kan förväntas...

Foto: Martin Meissner/AP/TT Av Erni & Ola Friholt* 27:e mars 2019 Såhär kan det gå till “bakom kulisserna” på public service mediet, Sveriges Radio. Men det vet ju inte den som lyssnade på programmet. Vi tycker det är viktigt at förmedla hur det går för sig och kommer självfallet att publicera SR:s svar. Stocken 25 mars 2019 Bästa redaktion för Konflikt! Inför lördagens program om kärnvapenhotet hade Fredsrörelsen på Orust och Maj Britt Theorin kontaktats om intervjuer. Av hänsyn till det förespeglade programinslaget lade Maj Britt om sitt avtalade anförande ”Kvinnor och konflikter. Om kamp för demokrati och jämlikhet”. Istället blev ämnet kvinnors kamp mot kärnvapen, eftersom föredraget skulle spelas in för att (åtminstone delvis) användas i radioprogrammet. Dessutom gjordes en lång intervju med Maj Britt under kvällen. Eftersom det saknades tid inför radioreporterns hemresa till Stockholm uteblev den tidigare önskade intervjun med ordförande och sekreterare i Fredsrörelsen på Orust....

Carl Meurling 16 januari 2019 Opinion i Skånska Dagbladet 21 december 2018 Carl Meurling är investerare i Ryssland, men skriver som privatperson. På många sätt är jag en vanlig svensk familjefar. För två år sedan förändrades mitt liv.Utrikespolitiska institutet (UI) gav då ut en rapport, i vilken jag och en rad kända och okända svenskar utnämndes till agenter för Kreml. Personligen fick jag äran att pryda Aftonbladets löp med Putin. Sedan dess har jag försökt förstå varför vi blev uthängda. Min slutsats är att den svenska utrikesförvaltningen delvis har privatiserats av utländska särintressen. Det är oacceptabelt och en säkerhetsrisk för Sverige. För vissa är jag nog ändå ovanlig. Redan som barn var jag intresserad av Ryssland, och genom värnplikten lärde jag mig ryska. Jag har sedan dess arbetat med att investera egna och andras kapital i Ryssland. Det har varit en fantastisk resa. Denna artikel publicerades av Skånska Dagladet 21...