January 1996

Ickevåld i Belgrad, men sedan? Demonstrationerna i Belgrad vecka efter vecka innebär att det civila samhället tränger genom med många av icke-våldets klassiska vapen, skriver fredsforskaren Jan Öberg. Svårigheterna är många, men det som händer nu kan ändå visa sig vara början till ett nytänkande utifrån ett nytt folkligt självförtroende. Demonstrationer, musik, gatuteater, appeller, humor, bilkorteger, telefonblockader, internationell sympati, användning av Internet och andra massmedier, tiotusentals uthålliga medborgare – många av ickevåldets klassiska vapen har tagits i bruk. Det är nästan som i Kusturicas film "Underground". Det är första gången sedan inbördeskrigen bröt ut. Serbien, de facto den enda multietniska republiken, blev därmed den första i vilken det civila samhället trängde igenom. Att individer tror på att vad de gör som samhällsmedborgare betyder något, att de tror det spelar en roll, vilken åsikt de har och att de själva kämpar för den och inte bara ber en representant att göra...

Demonstrationerna i Belgrad vecka efter vecka innebär att det civila samhället tränger genom med många av icke-våldets klassiska vapen, skriver fredsforskaren Jan Öberg. Svårigheterna är många, men det som händer nu kan ändå visa sig vara början till ett nytänkande utifrån ett nytt folkligt självförtroende. Demonstrationer, musik, gatuteater, appeller, humor, bilkorteger, telefonblockader, internationell sympati, användning av Internet och andra massmedier, tiotusentals uthålliga medborgare – många av ickevåldets klassiska vapen har tagits i bruk. Det är nästan som i Kusturicas film “Underground”. Det är första gången sedan inbördeskrigen bröt ut. Serbien, de facto den enda multietniska republiken, blev därmed den första i vilken det civila samhället trängde igenom. Att individer tror på att vad de gör som samhällsmedborgare betyder något, att de tror det spelar en roll, vilken åsikt de har och att de själva kämpar för den och inte bara ber en representant att göra det och att de gör...

With the Dayton Agreement for Bosnia time has come for well-intentioned and impartial actors to help the Serbs and Albanians to solve their conflict in the province of Kosovo. The recent recognition of the new Federal Republic of Yugoslavia, FRY, by a series of European states &emdash; overdue, as some would think &emdash; implies that Kosovo remains an integral part of Serbia. The pragmatic non-violent policies of the Kosovo-Albanians under Dr. Ibrahim Rugova, president of the self-proclaimed Republic of Kosova is bound now to come under stronger pressure: the majority of the two million Albanians their will ponder why their promised land seem to remain a dream and turn to more militant policies &emdash; something Serbian nationalists will know to exploit in their struggle against Serbian president Slobodan Milosevic. Another scenario is this: the so-called international community’s increasingly crisis-ridden Dayton process in Bosnia may accumulate such pressures on Serbia and...

Krisen i provinsen Kosovo i det nya Jugoslavien står efter Daytonavtalet åter i fokus. Konflikten är gammal och känsloladdad. Det finns inga bra lösningar. Ändå måste något göras, eftersom alla förlorar på ett krig, som därtill kan spridas till grannländerna. Fredsforskaren Jan Øberg ger här ett konkret förslag på vad det internationella samfundet skulle kunna göra i våldsförebyggande syfte, bland annat genom utplacering av en civil FN-styrka. Förslaget bygger på fyra års arbete och dialog med parterna. Efter Dayton-avtalet om Bosnien har Kosovo-frågan fått ny aktualitet. Kosovo är en region inom Serbien och med många staters, även Sveriges, erkännande av det nya Jugoslavien har man tagit ställning för att så ska det förbli. Kosovo-albanernas moderata, icke-våldspolitik under Dr Ibrahim Rugova, president för den självutropade Republiken Kosova, kommer nu att utsättas för ett ökande tryck; en majoritet av de 2 miljoner albanerna frågar sig varför den utlovade Kosova-republiken förblir en symbol...

Efter Dayton-aftalen om Bosnien har Kosovo-spørgsmålet fået fornyet aktualitet. Kosovo er en region inden for Serbien og med mange staters, herunder Danmarks, anerkendelse af det nye Jugoslavien har man taget stilling for at det skal den forblive at være. Kosovo-albanernes moderate ikkevoldspolitik under Dr. Ibrahim Rugova, præsident for den selvudråbte republik Kosova, blir nu udsat for et voksende pres: en majoritet af de to millioner albanere spørger sig selv hvorfor den udlovede Kosova-republik forblir et symbol snarere end en realitet. Det kan lede til en omlægning i retning af en mere militant holdning; dén vil serbiske ekstremister vide at udnytte i forhold til præsident Slobodan Milosevic’ moderate politik. Man kan også tænke sig et andet scenario: udviklingen i Bosnien og det internationale samfunds håndtering af den kan efterhånden medføre et sådant pres på Serbien at borgerkrigslignende forhold opstår. I en sådan situation kan albanske og serbiske yderliggående grupper i en...