PressInfo 2004

Engelsk udgave & Svensk udgave Det er tid til at samenligne Reality-showet i Kosovo med virkeligheden Tilbage til udgangspunktet. Få dage før 5. års jubilæum for krigen mod, hvad der da hed Jugoslavien, har etnisk udrensning igen vist sit grimme fjæs på Balkan. Carl Bildt, regionens mest vidende og forudseende tidligere diplomat, sagde, at vi så 5 års international politik gå op i flammer. Bildt har ret i indholdet, men hans tidsperspektiv er for kort; det er 15 års mislykket konflikthåndterings-politik, der går op i luer. Og vist er der dem, der har grund til at holde en lav profil om denne katastrofe og dens konsekvenser, nemlig det såkaldt internationale samfund og dets allierede, den albanske ledelse i Kosovo. Da Milosevic og ekstremisterne på den serbiske side begik forbrydelser dér i 1990erne, blev de udpeget som skyldige, ofte før nogen havde kontrolleret begivenhederne og omstændighederne. Nårsomhelst ekstremister på den albanske side har...

På danska och på engelska Dags att kontrollera verkligheten bakom verklighetsföreställningen Tillbaka till ruta ett. Några dagar före femårsdagen av kriget mot det som då kallades Jugoslavien, stack den etniska rensningen åter upp sitt fula huvud på Balkan. Carl Bildt, ytterst kunnig och klarsynt före detta diplomat i området, sade att vi fick se fem år av internationell politik gå upp i rök. Bildt har rätt i huvudsak men hans tidsperspektiv är för kort; det är 15 år av västvärldens politik för konflikt(fel)hantering som har gått upp i rök. Och det är sannerligen vissa som har skäl att försöka tona ner denna katastrof och dess följder: det så kallade världssamfundet och dess allierade den albanska ledningen i Kosovo. När Milosevic och extremisterna på den serbiska sidan begick brott där på 1990-talet, pekades de ut som förövare, ofta innan någon hade kontrollerat händelserna och omständigheterna kring dessa. Närhelst extremister på den albanska sidan har...

Danish version – Swedish version  Time to give Reality Show politics a reality check Back to Square One. A few days before the 5th Anniversary of the war against what was then called Yugoslavia, ethnic cleansing again reared its ugly head in the Balkans. Carl Bildt, most knowledgeable and clear-sighted former diplomat in the region, said that we saw five years of international policy go up in flames. Bildt is right in substance but his time perspective is too short; it is 15 years of Western conflict (mis)management policies that has gone up in flames. And indeed, some have reasons to try to play down this catastrophe and its consequences: the international so-called community and its allies, the Albanian leadership in Kosovo. When Milosevic and extremists on the Serb side committed crimes there in the 1990s, they were pointed out as the perpetrators, often before anyone had checked the events and circumstances....

På engelsk her  Ikke-spredningsaftalen, som trådte i kraft i 1970, er det centrale element i de internationale anstrengelser for at kontrollere spredningen af kernevåben. Måske fik aftalen et forkert navn ved sin dannelse, for aftalen handler både om kernevåbennedrustning og om ikke-spredning. I sin kerne er aftalen en handel mellem de stater, der har kernevåben og de, der ikke har. Handelen er, enkelt udtrykt, at kernevåbenstaterne accepterer en total afrustning af deres kernevåbenarsenaler, mens de stater, der ikke har kernevåben accepterer ikke at skaffe sig dem. Denne aftale eller handel mellem aftalens parter, der angiver den kurs, de hver for sig vil følge med hensyn til kernevåben, er aftalens vigtigste del. Den er imidlertid også den del, som amerikanske borgere dårligst forstår. Den sørgelige kendsgerning er, at fra første færd har kernevåbenstaterne vist ringe tilbøjelighed til at opfylde deres del af aftalen. Så sent som i 2000 kom kernevåbenstaterne overens...

 In Danish here In Swedish here The Non-Proliferation Treaty, which entered into force in 1970, is the centerpiece of international efforts to control the spread of nuclear weapons. Perhaps the treaty was given the wrong name when it was created because the treaty is about nuclear disarmament as well as non-proliferation. At the heart of the treaty is a deal between those states that possess nuclear weapons and those that do not. The deal, simply put, is that the nuclear weapons states agree to the complete disarmament of their nuclear arsenals, while the non-nuclear weapon states agree not to acquire nuclear weapons. This agreement, or bargain, between the parties to the treaty, setting forth the course of action each will pursue with regard to nuclear weapons, is the most important aspect of the treaty. It is, however, the least understood, particularly by American citizens. The sad fact is that from...

Engelsk udgave & Svensk udgave Det er tid til at samenligne Reality-showet i Kosovo med virkeligheden Tilbage til udgangspunktet. Få dage før 5. års jubilæum for krigen mod, hvad der da hed Jugoslavien, har etnisk udrensning igen vist sit grimme fjæs på Balkan. Carl Bildt, regionens mest vidende og forudseende tidligere diplomat, sagde, at vi så 5 års international politik gå op i flammer. Bildt har ret i indholdet, men hans tidsperspektiv er for kort; det er 15 års mislykket konflikthåndterings-politik, der går op i luer. Og vist er der dem, der har grund til at holde en lav profil om denne katastrofe og dens konsekvenser, nemlig det såkaldt internationale samfund og dets allierede, den albanske ledelse i Kosovo. Da Milosevic og ekstremisterne på den serbiske side begik forbrydelser dér i 1990erne, blev de udpeget som skyldige, ofte før nogen havde kontrolleret begivenhederne og omstændighederne. Nårsomhelst ekstremister på den albanske...

På danska och på engelska Dags att kontrollera verkligheten bakom verklighetsföreställningen Tillbaka till ruta ett. Några dagar före femårsdagen av kriget mot det som då kallades Jugoslavien, stack den etniska rensningen åter upp sitt fula huvud på Balkan. Carl Bildt, ytterst kunnig och klarsynt före detta diplomat i området, sade att vi fick se fem år av internationell politik gå upp i rök. Bildt har rätt i huvudsak men hans tidsperspektiv är för kort; det är 15 år av västvärldens politik för konflikt(fel)hantering som har gått upp i rök. Och det är sannerligen vissa som har skäl att försöka tona ner denna katastrof och dess följder: det så kallade världssamfundet och dess allierade den albanska ledningen i Kosovo. När Milosevic och extremisterna på den serbiska sidan begick brott där på 1990-talet, pekades de ut som förövare, ofta innan någon hade kontrollerat händelserna och omständigheterna kring dessa. Närhelst extremister på den...

Danish version – Swedish version Time to give Reality Show politics a reality check Back to Square One. A few days before the 5th Anniversary of the war against what was then called Yugoslavia, ethnic cleansing again reared its ugly head in the Balkans. Carl Bildt, most knowledgeable and clear-sighted former diplomat in the region, said that we saw five years of international policy go up in flames. Bildt is right in substance but his time perspective is too short; it is 15 years of Western conflict (mis)management policies that has gone up in flames. And indeed, some have reasons to try to play down this catastrophe and its consequences: the international so-called community and its allies, the Albanian leadership in Kosovo. When Milosevic and extremists on the Serb side committed crimes there in the 1990s, they were pointed out as the perpetrators, often before anyone had checked the events...

På engelsk her  Ikke-spredningsaftalen, som trådte i kraft i 1970, er det centrale element i de internationale anstrengelser for at kontrollere spredningen af kernevåben. Måske fik aftalen et forkert navn ved sin dannelse, for aftalen handler både om kernevåbennedrustning og om ikke-spredning. I sin kerne er aftalen en handel mellem de stater, der har kernevåben og de, der ikke har. Handelen er, enkelt udtrykt, at kernevåbenstaterne accepterer en total afrustning af deres kernevåbenarsenaler, mens de stater, der ikke har kernevåben accepterer ikke at skaffe sig dem. Denne aftale eller handel mellem aftalens parter, der angiver den kurs, de hver for sig vil følge med hensyn til kernevåben, er aftalens vigtigste del. Den er imidlertid også den del, som amerikanske borgere dårligst forstår. Den sørgelige kendsgerning er, at fra første færd har kernevåbenstaterne vist ringe tilbøjelighed til at opfylde deres del af aftalen. Så sent som i 2000 kom kernevåbenstaterne overens...

Icke-spridningsavtalet ifrån 1970 är mittpunkten i de internationella försöken att kontrollera spridningen av kärnvapen. Eftersom avtalet behandlar avrustning såväl som icke-spridning gavs det måhända fel namn när det skapades. Centralt i Ickespridningsavtalets står överenskommelsen mellan de stater som innehar kärnvapen och de stater som inte förfogar över dem. Enkelt uttryckt säger avtalet att kärnvapenstater ska fullfölja avrustningen av sina kärnvapenarsenaler och, som quid pro quo, samtycker icke-kärnvapenstater till att inte anskaffa dem. Denna överenskommelse, eller förhandling, som bestämmer kursen som avtalets parter skall efterfölja gällande kärnvapen, är den viktigaste aspekten av Icke-spridningsavtalet. Den är dock den minst förstådda, speciellt av amerikanska medborgare. Sorliga fakta o dubbelmoral Det är ett sorgligt faktum att från avtalets början har kärnvapenstaterna visat ringa benägenhet att fullfölja sin del av avtalet. Så sent som år 2000 enades kärnvapenstaterna om 13 praktiska steg för att uppnå avrustning. Deras resultat är nästan ett fullständigt misslyckande, inte för...

In Danish here In Swedish here The Non-Proliferation Treaty, which entered into force in 1970, is the centerpiece of international efforts to control the spread of nuclear weapons. Perhaps the treaty was given the wrong name when it was created because the treaty is about nuclear disarmament as well as non-proliferation. At the heart of the treaty is a deal between those states that possess nuclear weapons and those that do not. The deal, simply put, is that the nuclear weapons states agree to the complete disarmament of their nuclear arsenals, while the non-nuclear weapon states agree not to acquire nuclear weapons. This agreement, or bargain, between the parties to the treaty, setting forth the course of action each will pursue with regard to nuclear weapons, is the most important aspect of the treaty. It is, however, the least understood, particularly by American citizens. The sad fact is that from...

Icke-spridningsavtalet ifrån 1970 är mittpunkten i de internationella försöken att kontrollera spridningen av kärnvapen. Eftersom avtalet behandlar avrustning såväl som icke-spridning gavs det måhända fel namn när det skapades. Centralt i Ickespridningsavtalets står överenskommelsen mellan de stater som innehar kärnvapen och de stater som inte förfogar över dem. Enkelt uttryckt säger avtalet att kärnvapenstater ska fullfölja avrustningen av sina kärnvapenarsenaler och, som quid pro quo, samtycker icke-kärnvapenstater till att inte anskaffa dem. Denna överenskommelse, eller förhandling, som bestämmer kursen som avtalets parter skall efterfölja gällande kärnvapen, är den viktigaste aspekten av Icke-spridningsavtalet. Den är dock den minst förstådda, speciellt av amerikanska medborgare. Sorliga fakta o dubbelmoral Det är ett sorgligt faktum att från avtalets början har kärnvapenstaterna visat ringa benägenhet att fullfölja sin del av avtalet. Så sent som år 2000 enades kärnvapenstaterna om 13 praktiska steg för att uppnå avrustning. Deras resultat är nästan ett fullständigt misslyckande, inte för...